Det virtuella bygget med Minecraft är i full gång på Annerstaskolan

Vi besökte Annerstaskolan och fick ta del av deras Minecraftprojekt!

Digitalt lärande

I Klass 9-P2 på Annerstaskolan har bygget med Minecraft-städer pågått under en längre period, ett projekt där de deltar i tävlingen Future City, tillsammas med flera andra skolor runt om i Sverige. Vi får träffa pedagogerna Ingalill Högström och Alexandra Green-Eriksson samt eleverna Alexander Medén och Marcus Davisson.

Det hela började med att eleverna spelade Minecraft under sina håltimmar. Ingalill insåg snabbt möjligheterna med spelet och att arbeta med både matematik och teknik med Minecraft.  Idag är de alltså  med i tävlingen Future City som i år har temat ”en förort i staden”, och i projektet ingår både svenska, SO, NO och matematik. Hela klassen deltar och eleverna är indelade i grupper. Alexander och Marcus berättar att alla har olika roller och uppgifter i gruppen, och den som inte är lika van vid själva byggandet med Minecraft kan t ex bidra mer till uppsatsen som ingår som en del…

View original post 218 fler ord

Annonser

Hur landar man efter BETT 2014?

Planet landade i London onsdagen den 22 januari, och efter fyra intensiva dagar klev jag åter av i Stockholm. Jag har personligen inte landat än, och bagaget är överfyllt av intryck och möten med människor. Nu ska jag på något sätt försöka sammanfatta mina tankar för er som är nyfikna på vad jag fått med mig från BETT 2014. Kanske är du en BETT:are själv? Kommentera och diskutera gärna med mig! Och även om du inte själv hade förmånen att åka med den här gången blir jag glad om du delar med dig av dina reflektioner eller frågor kring det du läser.

Det som gav mest av allt under hela BETT-tillställningen var att möta människor. Att nätverka. Utbyta tankar och funderingar med andra från hemkommunen Huddinge, men även andra kommuner, så som Sollentuna och Sigtuna, för att nämna några. Föreläsningarna gav också mycket, på olika sätt. De som fanns på min agenda var Gus Schmedlen, Tim Ryland, James Nottingham, Daniel Barker, Martin Ekholm, Cathy Cavanaugh, Gunilla Möller och Sollentuna kommun.

Först ut: Gus Schmedlen, Worldwide Vice President for Education, HP

gus

Den första föreläsaren som jag lyssnade på hette Gus Schmedlen, Worldwide Vice President for Education på HP. Gus menar att med den nya teknologin behöver vi fundera över nya strategier för undervisningen och följande frågor:

  • Hur ser framtiden ut?
  • Vilka förmågor kommer vi att behöva?
  • Hur sker inlärning hos våra elever?

Som många andra föreläsare på årets BETT, poängterade Schmedlen vikten av ”collaboration and communication”, något som det talas mycket om även i Sverige. Våra lärmiljöer och arbetssätt i skolan förändras i takt med att nya digitala verktyg kommer in. Det blir, eller kan bli, en mer flexibel, öppen, interaktiv, kommunakativ och individanpassad lärmiljö. Hur utgången blir, eller ”the outcome” som Schmedlen pratade mycket om, beror på ett antal framgångsfaktorer i samband med en-till-en-satsningar som skolor/skolledare bör tänka på:

  • Bygg engagemang och entusiasm
  • Uppmärksamma och lyft pedagoger som gör ett gott jobb med IT i sina klassrum
  • Sätt upp målsättningar – Vad vill vi uppnå? Vilka resultat vill vi se? Viktigt att varje skola har en egen vision och målsättning med IT-satsningen!
  • Skolledaren har en otroligt viktigt roll och måste vara medveten om hur man leder en digital skola
  • Transparens i undervisningen med digitala verktyg
  • Skolan måste vara förberedd på den förändring som sker i samband med en-till-en-införande, som Gus kallar för ”Culture readiness”

Ovanstående är egentligen inga nyheter för den som har följt det som skrivs i olika medier om en-till-en-satsningar och vilka faktorer som påverkar, men jag tänker att ju mer man diskuterar och sprider detta, desto mer självklart blir det…förhoppningsvis. Frågorna som han tog upp i början på föreläsningen kan ingen svara på, vi kan bara gissa:

  • Hur ser framtiden ut?
  • Vilka förmågor kommer vi att behöva?
  • Hur sker inlärning hos våra elever?

Det vi däremot både kan och bör göra är att faktsikt göra det vi kan med de förutsättningar och möjligheter som vi har i skolorna här och nu. Jag vill nog inte landa efter BETT-mässan utan snarare lyfta, lyfta tillsammans och göra något bra av alla intryck. Och med det sagt kommer jag att tänka på vad James Nottingham sa: It’s about making our children take off and fly!

Jag återkommer med fler reflektioner!

Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN!

YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra.

Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. Efter ett år fyllt av en i mångt och mycket negativ debatt om den svenska skolan behöver vi alla hjälpas åt att lyfta skolan och alla professionella och engagerade pedagoger år 2014. We are the 21st century teachers and learners.

För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag  sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och  ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Enligt min mening kan man med fördel som pedagog börja med små steg, för att få in ett nytt pedagogiskt tänk. Börja smått. Välj ut digitala verktyg som du känner dig trygg med. Börja med en av principerna. Bygg vidare. Börja formativt med dig själv som pedagog: Var står du idag? Vad är målet? YES YOU CAN! Det bästa är förstås ett helhjärtat stöd från kollegor och skolledning. Eftersom många skolor inte är där än, kan man trots allt själv eller tillsammans med kollegor stötta varandra på vägen till nya sätt att lära.

DE FEM PRINCIPERNA FÖR BEDÖMNING FÖR LÄRANDE MED TIPS PÅ DIGITALA VERKTYG SOM MAN KAN ANVÄNDA SIG AV

(Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!)

1. TYDLIGGÖRA MÅL OCH KRITERIER

Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. För att veta hur man ska komma till målet måste man först ta reda på var man står. Det är det den formativa bedömningen handlar om. Läs mer här om hur Daniel Sjögren på Särlaskolan arbetar formativt med sina elever, bland annat med måldialoger (se princip tre nedan).

Anslagstavlor – exempel på användningsområde: Eleverna kan skapa egna, i smågrupper eller i helklass i dialog med pedagogen. Låt eleverna tolka målen som de står i kursplanen. Vad betyder de? Vad innebär de? Exempelvis kan de få börja med att fundera individuellt och därefter sätta sig i mindre grupper. Sedan kan man samla klassen och grupperna får redovisa vad de kommit fram till.

PADLET http://padlet.com/
LINO http://linoit.com
GLOGSTER http://www.glogster.com/

Skriva gemensamma dokument online:

TITANPAD   http://titanpad.com/
TWIDDLA   http://www.twiddla.com/

2. SKAPA AKTIVITETER SOM SYNLIGGÖR LÄRANDET

Tänk dig ett klassrum där ingen elev ska räcka upp handen för att svara på en fråga, utan enbart för att ställa frågor. Tävlingsmomentet att svara rätt på en fråga försvinner. Pedagogen kan istället bolla frågor till elever som får öppet resonera kring frågan och frågan kan bollas vidare till nästa elev som kanske har ett helt annat synsätt på frågan. På det här sättet lär sig eleverna gemensamt mycket mer än om de bara svarat rätt eller fel på en fråga. Läs mer här om hur Daniel Sjögren på Särlaskolan arbetar formativt med sina elever.

Diskutera/reflektera online/fånga upp åsikter och tankar anonymt…:

MENTIMETER https://www.mentimeter.com/
SOCRATIVE http://www.socrative.com/
ANSWERGARDEN  http://answergarden.ch/
POLLEVERYWHERE http://www.polleverywhere.com/ 

Synliggöra via bloggar och wikispaces:

WORDPRESS  http://wordpress.com/ (Största webbplattformen i världen)
MOOBIS http://moobis.se/ (Baserad på WordPress, enklare variant skapad för skolbruk)
BLOGGER http://www.blogger.com/ (Google)
WIKISPACES http://wikispaces.com/  ("social writing plattform for education")

3. ÅTERKOPPLING SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT

Måldialoger:  ”En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra frågeställningar att luta sig mot är:

  • Vad menas med att…?

  • När behöver du kunna det?

  • Hur kan du göra för att lära dig?

  • Vem kan du lära dig med?

  • Hur kan du visa att du kan?

  • När vet du att du verkligen kan?”

Måldialoger kan du låta eleverna arbeta med t ex med hjälp av tankekartor, gemensamma samarbetsytor m.m:

POPPLET http://popplet.com/
PEARLTREES http://www.pearltrees.com/
BUBBL.US https://bubbl.us/
DRAWITLIVE http://www.drawitlive.com/
TODAYSMEET http://todaysmeet.com/

4. AKTIVERA ELEVERNA SOM LÄRRESURSER FÖR VARANDRA

Forskning visar att både hög- och lågpresterande elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik, om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. I skolan går det att systematisera processer där eleverna lär av varandra i olika former av kamratbedömning.

Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.

(http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/1)

TIPS:

”Two stars and a wish” är ett välkänt arbetssätt för kamratbedömnin/kamratrespons.

Eleverna fokuserar på att vid responsen börja med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish). För att ”two stars and a wish” ska fungera riktigt bra krävs att läraren själv använder modellen i sin feedback till eleverna så att de kan utveckla stategier för hur det kan se ut. Det krävs också att man som lärare strukturerar upp arbetet och styr in kamratresponen på det som den ska beröra, dvs. innehållet. Ge gärna eleverna frågestöd och konkreta tips på vad de kan lyfta i responsen.

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Åsa Kronkvist har sammanställt ett gediget material om att samarbeta online med tillhörande instruktionsfilmer. Hon nämner verktyg som jag länkar till under tidigare rubriker i inlägget, som t ex Todaysmeet och Corkboard. Andra sätt att samarbeta online är att skapa Facebooksidor för gemensamma diskussioner/reflektioner eller varför inte använda sig av Twitter? Att skapa wikis och låta eleverna spela in instruktionsfilmer åt varandra är andra sätt som Åsa tipsar om på sin sida.

5. AKTIVERA  ELEVEN SOM ÄGARE AV SIN EGEN LÄRPROCESS

Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete.

Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.

Att lära sig värdera och bedöma sina egna prestationer och lärandestrategier är att lära sig lära sig själv. I takt med stigande ålder och mognad är det rimligt att eleverna tar över mer och mer av granskningen och bedömningen av sina egna arbetsinsatser. Det är emellertid något de behöver lära sig göra och de behöver lära sig tekniker för det.

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/1/1

Eleverna kan få skapa egna bloggar, wikis eller varför inte en voki eller en ljudinspelning i Audacity eller något annat webbaserat verktyg? De kan också skapa digitala portfolios där de samlar sina arbeten och reflektioner, som i en egen mapp någonstans på nätverket. Här kommer tre andra tips om webbaserade verktyg från Free Technology for Teachers.

Det flippade klassrummet då? Framförallt ger det flippade klassrummet möjligheter och tid till ett formativt arbetssätt, det flippade klassrummet är därmed också ett formativt klassrum, använt på ”rätt” sätt. Det handlar inte enbart om att spela in sina genomgångar i förväg, utan innehåller så mycket mer. Här kommer några riktigt bra länkar som handlar om flippade klassrum:

Nybörjarguide för det flippade klassrummet – Karin Brånebäck

Daniel Barker – film om det flippade klassrummet

UR:Skolministeriet – Det flippade klassrummet

Bedömning för lärande: Flippa klassrummet – så mycket mer än bara filmen

YES WE CAN!

Inspiration till detta inlägg kommer från:

http://www.slideshare.net/mrskog/it-verktyg-som-synliggr-lrandet
http://www.slideshare.net/ingelalundh1/bedmning-fr-lrande-5-nyckelstrategier-knyta-praktisk-vning-till-14261729
http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/1
http://www.sydsvenskan.se/sverige/eleverna-far-bedoma-sig-sjalva/
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178254!/Menu/article/attachment/5a.NT-inspiration.pdf

Digitala skollyftet uppgift 2 – 4

Tiden den bara försvinner – så nu slår jag tre flugor i en fet smäll istället!

Uppgift 2 .Personligt kursmål:

1. Hitta samarbetsformer för IT-pedagoger i Sverige – nätverka

2. Ta del av kunskap om vad som händer i ”digitala-skol-Sverige” och sprida alla goda exempel i Huddinge kommun ”and elsewhere”.

3. Diskutera och ventilera frågeställningar som uppkommer  i kursen med andra ”digiskolare”

Uppgift 3. ”Besvara, kommentera eller bearbeta andra kollegors kursmål och frågor”

– ska jag försöka komma igång med!

Uppgift 4: Identifiera ett skolutvecklings-område att samarbeta kring online.

Har inte identifierat ett område ännu, men är inne på att spåna på någon modell/process för hur IT-pedagoger/IKT-utvecklare eller motsvaraden kan stötta skolor med att integrera IT i pedagogiken på ett naturligt sätt eller om du föredrar ”Hur man kan använda sig av digitala verktyg i lärandet”. Det finns så många hinder på vägen, bl a ett stort behov av kompetensutveckling hos pedagoger.  Vad skulle en ”lägstanivå” kunna vara när det gäller IT i skolan, eller ska det ens finnas en ”lägstanivå”? Många funderingar….

 

 

På väg att dras ned i appträsket ?

…och inte bara i det, utan i den enorma mängden information som finns tillgänglig? (Bilden nedan skapade jag -på tal om appar- i appen ”Show Me”).

drunknariapptrasket

Det finns lika många ”bra” appar som det finns ”dåliga” och det är inte enkelt att alltid hitta det man söker till sin undervisning, särskilt inte när man för första gången står med paddan i sin hand, kliar sig i huvudet och inte vet var man ska börja. Det kan vara tidskrävande och kostar ibland pengar, allt är ju inte gratis även om det finns många bra gratisalternativ. Tack och lov finns det många som redan har gjort jobbet åt dig, bl a Eva-Mari Kallin, som delar med sig av några tips  i Lärarnas Nyheter om att hitta ”rätt” appar:

…men det viktigaste, tycker jag, är att se bortom själva appen och fokusera på den pedagogiska situationen. Lärplattan ska vara ditt pedagogiska verktyg, inte göra ditt jobb istället för dig. Tillsammans med bra verktyg – må det vara penslar, kottar, färg, knappar, kastanjer, byggklossar, lärplattor eller plastdjur – växer vi som pedagoger! Det gäller alltså att hitta appar som arbetar med oss i det vi och barnen vill åstadkomma.

Några appar som jag personligen vill rekommendera -och som jag har sett användas flitigt av många pedagoger världen över- är appar som ger utrymme för variation och möjligheter, och som inte är låsta till ett visst ämne eller område. Det är appar som man exempelvis kan skapa digitala böcker med, spela in podcasts, spela in eget ljud till bilder eller skapa filmer och trailers med. Här kommer några av dessa appar som jag tycker är värda att nämnas med länkar till recensioner/bloggar/användningsområden:

oppna_appar4

1.    Notability 

2.    Pic Collage

3.    iMovie

4.    Animoto

5.    Fotobabble

6.    Book Creator

Det är ju ”hur” man använder appen som är det viktiga i kombination med att man funderar kring vad det egentligen är för mål man vill uppnå. Även om det kan kännas som att man är på väg att sjunka ned i appträsket, så är det faktiskt så att i detta överflöd av appar finns det någonting som kan passa alla olika typer av elever. Men att hitta dessa är inte det lättaste: Det är bättre att leta efter de som redan hittat, än att förlora en massa tid på att leta själv.

Två ställen att surfa till för bra tips på appar och hur man kan tänka utanför boxen är www.skolappar.nu och www.pappasappar.se.

Programmering för barn och ungdomar – gratistillfällen via CoderDojo Stockholm

Först och främst: CoderDojo erbjuder gratistillfällen för barn och ungdomar att pröva på programmering med fokus på programmeringsspråket Scratch, framtaget just för barn och ungdomar. CoderDojo är en irländsk, global och ideell rörelse med klubbar för barn och ungdomar som vill lära sig att programmera. I Stockholm erbjuds tillfällena på onsdagkvällar för lite äldre barn (10 – 13) med fokus på Scratch och lördagar är det fokus på webbutveckling för alla mellan 7 – 17 år. Läs mer här!

Här kan du se en film om vad Scratch är:

Länk:

Här hittar du information om hur du som lärare kan komma igång med Scratch med dina elever.

Programmeringens vara eller icke vara – livliga diskussioner pågår

Det pågår diskussioner om programmering som obligatoriskt ämne i grundskolan för svenska elever. Ett argument som håller, enligt min åsikt, kommer från frilansjournalisten Anders Thoresson (DN): ”Lär barnen programmering så att de förstår världen lite bättre”. Läs hela artikeln som handlar just om detta nedan. Andra vinster är att programmering i skolan är kreativt, skapande, språkutvecklande och utvecklar matematiskt- och logiskt tänkande. Varför skulle detta vara fel? Här kan du läsa mer om vad som skrivits och diskuterats om programmering i grundskolan:

Anders Thoresson, DN:

http://blogg.dn.se/teknikbloggen/2013/02/26/lar-barnen-programmering-sa-att-de-forstar-varlden-lite-battre/

SVD: Programmering är framtidens språk:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/programmering-ar-framtidens-sprak_8566318.svd

Diskussion kring programmering i skolan i nyhetsmorgon TV4play:

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2464557

SVT Nyheter:Krav på att elever lär sig programmera:

www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Recept för ett lyckat införande av digitala verktyg i undervisningen: T.E.R.M.S

”Do it on their T.E.R.M.S !!!”

Ett Twitterinlägg nyligen löd: ”Having ICT as an independent subject in schools is as strange as having a subject called ‘pen and paper’. ” @daveowhite. Jag instämmer, men vill också påpeka att förändring tar tid, och att vi är långt ifrån stadiet då IT är ett så naturligt inslag i skolan i Sverige att vi har slutat diskutera frågor som hur man bäst integererar IT i undervisningen. Våra skolledare måste vara våra goda förebilder när det gäller att använda digitala verktyg i skolan. De måste också inse andra framgångsfaktorer för ett lyckat införande av nya digitala verktyg i undervisningen.

Många skolor har kommit långt och kör 1:1 fullt ut, medan andra inte har digitala verktyg för sina pedagoger. Den likvärdiga skolan lyser med sin frånvaro. Precis som digitala verktyg för många elever, och därmed varje elevs rätt att utvecklas i takt med tiden, i ett digitaliserat samhälle där skolan varken kan eller har rätt att stå utanför. Dags att ställa krav på skolledare (och politiker): In med det nya och ut med det gamla. Här kommer ett förslag på ett recept för framgång vid införandet av nya digitala verktyg i undervisningen. Det kalls för T.E.R.M.S. och kommer från Rob Furman, rektor på South Park Elementary Center i South Park, Pennsylvania, tillika författare av Instructional Technology Tools: A Professonal Development Plan:

”As a principal working in a professional development situation, your teachers are your students. You cannot expect them to teach their students any differently than you choose to teach them. Take advantage of those professional development opportunities by modeling good teaching techniques.”  Rob Furman

Kortfattat innebär T.E.R.M.S  följande:

T – TIME: Ge pedagogerna tid för kompetensutveckling för att lära sig nya digitala verktyg och för att känna sig trygga och bekväma med att kunna använda dem i sin undervisning.

E – ENCOURAGEMENT: Uppmuntra pedagogerna att använda digitala verktyg. Våga misslyckas som ledare och visa att det faktiskt är ett sätt att utvecklas. Uppmuntra!

R – RESOURCES: Väl fungerande teknik är nödvändig. Support måste finnas tillgänglig. Resurser måste helt enkelt finnas och fungera.

M – MODELING: Skolledaren måste vara en förebild för hur hen vill att pedagogerna själva ska agera!!!

”If you are teaching a group about this new app and how it would work in the classroom, then you need to be using it. Model the type of teacher you want to see when you go to observe your staff and use the technology you want them to use.”

S – SHARING SUCCESS: Se till att goda exempel uppmärksammas och sprids!

” It is just human nature that we want to be validated and acknowledged for a job well done. When using technology, you may have to celebrate even the tiniest success. Remember success breed’s success.”

Det allra första steget är förstås att skolledare måste inse faktum: In med digitala verktyg i skolan, ut med penna och papper. Våga vara en förebild, och våga själv misslyckas. (Och jag är rädd att skolledare som  läser mitt blogginlägg redan har kommit en bra bit på vägen med digitala verktyg, och att de här orden inte når dem som det berör mest..och ja, just därför måste kraven på skolledare ställas uppifrån)

Läs gärna om T.E.R.M.S i sin helhet här, då jag kortat ned ”modellen” ganska mycket.

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Vurderingspraksis

Vurdering for læring i praksis

Cecilia Jalkebo

PedagogCecilia

Kommentarer till Digitalt Lärande

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Sfipaddan

Digitala arbetssätt med iPads på SFI

Oskar Rundgren Träningsblogg

Ord och bilder från skog och asfalt

Mellangårdens Fritids -Mörtviksskolan

En skolblogg från moobis.se

Johan Kants blogg

En blogg som nästa bara tar upp det som inte fungerar i skolan, eller det som jag är kritisk till. Sällan eller aldrig tar jag upp alla fantastiska lärare och underbara elever. OBS: Detta är en blogg, alltså en digitaliserad dagbok - INGEN VETENSKAPLIG AVHANDLING!

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

Peter Hjelm

Utvecklingsledare på Kompetenscentrum för flerspråkighet, Umeå kommun

I'm All For It!

Marie Linder om pedagogik, IT, skola och utbildning

JL Skolutveckling (test)

En skola för den digitala generationen!

Skolutveckling i Huddinge

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Digitalt lärande

i Huddinge kommun

Erica Lövgren

Om undervisning och utbildning

Uggleblogg

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Sandra Wissting

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Hannes IKT-verkstad

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande