Månadsarkiv: januari 2014

Hur landar man efter BETT 2014?

Planet landade i London onsdagen den 22 januari, och efter fyra intensiva dagar klev jag åter av i Stockholm. Jag har personligen inte landat än, och bagaget är överfyllt av intryck och möten med människor. Nu ska jag på något sätt försöka sammanfatta mina tankar för er som är nyfikna på vad jag fått med mig från BETT 2014. Kanske är du en BETT:are själv? Kommentera och diskutera gärna med mig! Och även om du inte själv hade förmånen att åka med den här gången blir jag glad om du delar med dig av dina reflektioner eller frågor kring det du läser.

Det som gav mest av allt under hela BETT-tillställningen var att möta människor. Att nätverka. Utbyta tankar och funderingar med andra från hemkommunen Huddinge, men även andra kommuner, så som Sollentuna och Sigtuna, för att nämna några. Föreläsningarna gav också mycket, på olika sätt. De som fanns på min agenda var Gus Schmedlen, Tim Ryland, James Nottingham, Daniel Barker, Martin Ekholm, Cathy Cavanaugh, Gunilla Möller och Sollentuna kommun.

Först ut: Gus Schmedlen, Worldwide Vice President for Education, HP

gus

Den första föreläsaren som jag lyssnade på hette Gus Schmedlen, Worldwide Vice President for Education på HP. Gus menar att med den nya teknologin behöver vi fundera över nya strategier för undervisningen och följande frågor:

  • Hur ser framtiden ut?
  • Vilka förmågor kommer vi att behöva?
  • Hur sker inlärning hos våra elever?

Som många andra föreläsare på årets BETT, poängterade Schmedlen vikten av ”collaboration and communication”, något som det talas mycket om även i Sverige. Våra lärmiljöer och arbetssätt i skolan förändras i takt med att nya digitala verktyg kommer in. Det blir, eller kan bli, en mer flexibel, öppen, interaktiv, kommunakativ och individanpassad lärmiljö. Hur utgången blir, eller ”the outcome” som Schmedlen pratade mycket om, beror på ett antal framgångsfaktorer i samband med en-till-en-satsningar som skolor/skolledare bör tänka på:

  • Bygg engagemang och entusiasm
  • Uppmärksamma och lyft pedagoger som gör ett gott jobb med IT i sina klassrum
  • Sätt upp målsättningar – Vad vill vi uppnå? Vilka resultat vill vi se? Viktigt att varje skola har en egen vision och målsättning med IT-satsningen!
  • Skolledaren har en otroligt viktigt roll och måste vara medveten om hur man leder en digital skola
  • Transparens i undervisningen med digitala verktyg
  • Skolan måste vara förberedd på den förändring som sker i samband med en-till-en-införande, som Gus kallar för ”Culture readiness”

Ovanstående är egentligen inga nyheter för den som har följt det som skrivs i olika medier om en-till-en-satsningar och vilka faktorer som påverkar, men jag tänker att ju mer man diskuterar och sprider detta, desto mer självklart blir det…förhoppningsvis. Frågorna som han tog upp i början på föreläsningen kan ingen svara på, vi kan bara gissa:

  • Hur ser framtiden ut?
  • Vilka förmågor kommer vi att behöva?
  • Hur sker inlärning hos våra elever?

Det vi däremot både kan och bör göra är att faktsikt göra det vi kan med de förutsättningar och möjligheter som vi har i skolorna här och nu. Jag vill nog inte landa efter BETT-mässan utan snarare lyfta, lyfta tillsammans och göra något bra av alla intryck. Och med det sagt kommer jag att tänka på vad James Nottingham sa: It’s about making our children take off and fly!

Jag återkommer med fler reflektioner!

Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN!

YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra.

Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. Efter ett år fyllt av en i mångt och mycket negativ debatt om den svenska skolan behöver vi alla hjälpas åt att lyfta skolan och alla professionella och engagerade pedagoger år 2014. We are the 21st century teachers and learners.

För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag  sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och  ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Enligt min mening kan man med fördel som pedagog börja med små steg, för att få in ett nytt pedagogiskt tänk. Börja smått. Välj ut digitala verktyg som du känner dig trygg med. Börja med en av principerna. Bygg vidare. Börja formativt med dig själv som pedagog: Var står du idag? Vad är målet? YES YOU CAN! Det bästa är förstås ett helhjärtat stöd från kollegor och skolledning. Eftersom många skolor inte är där än, kan man trots allt själv eller tillsammans med kollegor stötta varandra på vägen till nya sätt att lära.

DE FEM PRINCIPERNA FÖR BEDÖMNING FÖR LÄRANDE MED TIPS PÅ DIGITALA VERKTYG SOM MAN KAN ANVÄNDA SIG AV

(Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!)

1. TYDLIGGÖRA MÅL OCH KRITERIER

Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. För att veta hur man ska komma till målet måste man först ta reda på var man står. Det är det den formativa bedömningen handlar om. Läs mer här om hur Daniel Sjögren på Särlaskolan arbetar formativt med sina elever, bland annat med måldialoger (se princip tre nedan).

Anslagstavlor – exempel på användningsområde: Eleverna kan skapa egna, i smågrupper eller i helklass i dialog med pedagogen. Låt eleverna tolka målen som de står i kursplanen. Vad betyder de? Vad innebär de? Exempelvis kan de få börja med att fundera individuellt och därefter sätta sig i mindre grupper. Sedan kan man samla klassen och grupperna får redovisa vad de kommit fram till.

PADLET http://padlet.com/
LINO http://linoit.com
GLOGSTER http://www.glogster.com/

Skriva gemensamma dokument online:

TITANPAD   http://titanpad.com/
TWIDDLA   http://www.twiddla.com/

2. SKAPA AKTIVITETER SOM SYNLIGGÖR LÄRANDET

Tänk dig ett klassrum där ingen elev ska räcka upp handen för att svara på en fråga, utan enbart för att ställa frågor. Tävlingsmomentet att svara rätt på en fråga försvinner. Pedagogen kan istället bolla frågor till elever som får öppet resonera kring frågan och frågan kan bollas vidare till nästa elev som kanske har ett helt annat synsätt på frågan. På det här sättet lär sig eleverna gemensamt mycket mer än om de bara svarat rätt eller fel på en fråga. Läs mer här om hur Daniel Sjögren på Särlaskolan arbetar formativt med sina elever.

Diskutera/reflektera online/fånga upp åsikter och tankar anonymt…:

MENTIMETER https://www.mentimeter.com/
SOCRATIVE http://www.socrative.com/
ANSWERGARDEN  http://answergarden.ch/
POLLEVERYWHERE http://www.polleverywhere.com/ 

Synliggöra via bloggar och wikispaces:

WORDPRESS  http://wordpress.com/ (Största webbplattformen i världen)
MOOBIS http://moobis.se/ (Baserad på WordPress, enklare variant skapad för skolbruk)
BLOGGER http://www.blogger.com/ (Google)
WIKISPACES http://wikispaces.com/  ("social writing plattform for education")

3. ÅTERKOPPLING SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT

Måldialoger:  ”En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra frågeställningar att luta sig mot är:

  • Vad menas med att…?

  • När behöver du kunna det?

  • Hur kan du göra för att lära dig?

  • Vem kan du lära dig med?

  • Hur kan du visa att du kan?

  • När vet du att du verkligen kan?”

Måldialoger kan du låta eleverna arbeta med t ex med hjälp av tankekartor, gemensamma samarbetsytor m.m:

POPPLET http://popplet.com/
PEARLTREES http://www.pearltrees.com/
BUBBL.US https://bubbl.us/
DRAWITLIVE http://www.drawitlive.com/
TODAYSMEET http://todaysmeet.com/

4. AKTIVERA ELEVERNA SOM LÄRRESURSER FÖR VARANDRA

Forskning visar att både hög- och lågpresterande elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik, om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. I skolan går det att systematisera processer där eleverna lär av varandra i olika former av kamratbedömning.

Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.

(http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/1)

TIPS:

”Two stars and a wish” är ett välkänt arbetssätt för kamratbedömnin/kamratrespons.

Eleverna fokuserar på att vid responsen börja med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish). För att ”two stars and a wish” ska fungera riktigt bra krävs att läraren själv använder modellen i sin feedback till eleverna så att de kan utveckla stategier för hur det kan se ut. Det krävs också att man som lärare strukturerar upp arbetet och styr in kamratresponen på det som den ska beröra, dvs. innehållet. Ge gärna eleverna frågestöd och konkreta tips på vad de kan lyfta i responsen.

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/5/3

Åsa Kronkvist har sammanställt ett gediget material om att samarbeta online med tillhörande instruktionsfilmer. Hon nämner verktyg som jag länkar till under tidigare rubriker i inlägget, som t ex Todaysmeet och Corkboard. Andra sätt att samarbeta online är att skapa Facebooksidor för gemensamma diskussioner/reflektioner eller varför inte använda sig av Twitter? Att skapa wikis och låta eleverna spela in instruktionsfilmer åt varandra är andra sätt som Åsa tipsar om på sin sida.

5. AKTIVERA  ELEVEN SOM ÄGARE AV SIN EGEN LÄRPROCESS

Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete.

Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.

Att lära sig värdera och bedöma sina egna prestationer och lärandestrategier är att lära sig lära sig själv. I takt med stigande ålder och mognad är det rimligt att eleverna tar över mer och mer av granskningen och bedömningen av sina egna arbetsinsatser. Det är emellertid något de behöver lära sig göra och de behöver lära sig tekniker för det.

http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/1/1

Eleverna kan få skapa egna bloggar, wikis eller varför inte en voki eller en ljudinspelning i Audacity eller något annat webbaserat verktyg? De kan också skapa digitala portfolios där de samlar sina arbeten och reflektioner, som i en egen mapp någonstans på nätverket. Här kommer tre andra tips om webbaserade verktyg från Free Technology for Teachers.

Det flippade klassrummet då? Framförallt ger det flippade klassrummet möjligheter och tid till ett formativt arbetssätt, det flippade klassrummet är därmed också ett formativt klassrum, använt på ”rätt” sätt. Det handlar inte enbart om att spela in sina genomgångar i förväg, utan innehåller så mycket mer. Här kommer några riktigt bra länkar som handlar om flippade klassrum:

Nybörjarguide för det flippade klassrummet – Karin Brånebäck

Daniel Barker – film om det flippade klassrummet

UR:Skolministeriet – Det flippade klassrummet

Bedömning för lärande: Flippa klassrummet – så mycket mer än bara filmen

YES WE CAN!

Inspiration till detta inlägg kommer från:

http://www.slideshare.net/mrskog/it-verktyg-som-synliggr-lrandet
http://www.slideshare.net/ingelalundh1/bedmning-fr-lrande-5-nyckelstrategier-knyta-praktisk-vning-till-14261729
http://www.bedomningforlarande.se/formativaprocesser/1
http://www.sydsvenskan.se/sverige/eleverna-far-bedoma-sig-sjalva/
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178254!/Menu/article/attachment/5a.NT-inspiration.pdf
IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Vurderingspraksis

Vurdering for læring i praksis

Kommentarer till Digitalt Lärande

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Sfipaddan

Digitala arbetssätt med iPads på SFI

Oskar Rundgren Träningsblogg

Ord och bilder från skog och asfalt

Mellangårdens Fritids -Mörtviksskolan

En skolblogg från moobis.se

Johan Kants blogg

En blogg som nästa bara tar upp det som inte fungerar i skolan, eller det som jag är kritisk till. Sällan eller aldrig tar jag upp alla fantastiska lärare och underbara elever. OBS: Detta är en blogg, alltså en digitaliserad dagbok - INGEN VETENSKAPLIG AVHANDLING!

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

Peter Hjelm

Utvecklingsledare på Kompetenscentrum för flerspråkighet, Umeå kommun

I'm All For It!

Marie Linder om pedagogik, IT, skola och utbildning

JL Skolutveckling (test)

En skola för den digitala generationen!

Skolutveckling i Huddinge

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Digitalt lärande

i Huddinge kommun

Erica Lövgren

Om undervisning och utbildning

Uggleblogg

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Sandra Wissting

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande

Hannes IKT-verkstad

Sylvia Svenungsson - IKT-pedagog - En blogg om hur IKT öppnar nya vägar för lärande